Föreningen Sámiid Riikkasearvi stöder renskötselsamhällena och har som mål att utöka en dom från Högsta domstolen 2020. Beslutet erkände samers ensamrätt till licensiering inom sitt område, förvärvad genom urminnes tiders preskription.
Fyra renskötande samhällen av urfolkets samer i norra Sverige stämmer svenska staten för erkännande av deras traditionella rättigheter att sköta småskalig jakt och fiske. Detta är det senaste steget i en tre decennier lång kamp av det samiska folket för sina markrättigheter över den arktiska regionen Lappland, där samerna historiskt har levt och förvaltat sina marker som renskötande samhällen.
Den juridiska utmaningen från de renskötande samhällena Ran, Sirges, Unna Tjerusj och Báste följer ett landmärke, enhälligt Högsta domstolens dom till förmån för det angränsande Girjas renskötselsamhälle. 2020 fastställde Högsta domstolen Girjas ensamrätt i förhållande till staten att bevilja småviltsjakt och fiskekort.
Girjasdomen innehåller uttalanden som är relevanta även för andra geografiska områden. Men andra renskötande samhällen har inte fått liknande erkännande, trots prejudikatet från Girjas
I augusti 2023 publicerade en kommitté tillsatt av den svenska regeringen (Renmarkskommitten) en rapport med titeln "Jakt och fiske i renbetesområde". Rapporten bekräftade att alla renskötande samhällen i Lappland har samma rättigheter som Girjas.
”Det är uppenbart att den enda möjliga vägen framåt, för att vi ska få erkännande och respekt för våra rättigheter och att förvalta dessa rättigheter själva, är att vända oss till domstolarna som Girjas gjorde. Det är därför vi nu har valt att inleda rättsliga förfaranden mot staten”, heter det i ett uttalande från Sámiid Riikkasearvi (Samernas Riksförbund), en organisation som omfattar alla 44 samiska renskötande samhällen i Sverige.
Samiska samfund vidtar gemensamma åtgärder genom Sámiid Riikkasearvi, som bildades 1950 och täcker 40 procent av Sverige. Den främjar samernas ekonomiska, sociala, juridiska, administrativa och kulturella intressen med särskilt fokus på deras renskötsel.
Sámiid Riikkasearvi hävdar sin rätt att delta i beslutsfattande som rör sina samhällen i enlighet med principen om fritt förhands- och informerat samtycke (FPIC). I ett uttalande nyligen har den uppmanat Sveriges regering att ta itu med den växande rasismen mot samerna som ett resultat av deras juridiska kamp för jakt- och fiskerättigheter.
Kämpar för land, kultur och andlighet
I 2020 års dom hävdade Högsta domstolen att samerna hade ensamrätt över småviltsjakt och fiske på sina territorier med anor från 1700-talet. Dessa rättigheter gick förlorade under decennierna till följd av koloniseringen och bör därför överföras till medlemmarna i samedistriktet idag, menade domarna. Deras beslut bottnade i samisk sedvanerätt, Internationella arbetsorganisationens konvention 169 och FN:s deklaration om urfolks rättigheter.
Under decennierna har renskötselsamhällena gjort betydande framsteg när det gäller att säkra och skydda renbete, upprätthålla hållbara förvaltningssystem, säkerställa lokal skötsel utifrån behoven hos den lokala rennäringen och vitalisera samhälleliga strukturer och andlighet.
I synnerhet har samerna utbildat medlemmar i juridiska frågor och knutit förbindelser med akademiker för att konsolidera historiska data om deras förfäders egendom och levnadssätt och stärka juridiska argument i sina juridiska strider. De beskriver dessa strider som en kamp för att skydda deras rätt till mark, kultur, språk, andlighet och samisk naturfilosofi.
Klimathot i ett hållbart ekosystem
Rennäringen, som omfattar vidsträckta områden, står i centrum för kulturen och samhället i samiska samhällen. Det är en traditionell försörjning som förlitar sig på hållbar resursanvändning och lokal urfolkskunskap, enligt den mångåriga principen i samisk kultur att bara använda det som behövs.
Renskötselsamhällena består av samiska familjer med en egen liten familj rennäring. Inom samhället har varje renskötande familj sin egen besättning och traditionen förs vidare från generation till generation.
Under de senaste åren har kommersiella intressen hos olika företag såsom gruvdrift, avverkning och vindkraftsparker satt en ökande press på samernas territorium och renskötselsamhällena. Detta tryck, i kombination med effekterna av klimatförändringar, som långa vintrar och ovanligt höga sommartemperaturer, påverkar renarnas naturliga födokällor och hotar i slutändan samernas traditionella levnadssätt. Skötare måste tillgripa att köpa tillskottsfoder till sina besättningar eller flytta renar till andra betesplatser.
Sámiid Riikkasearvi är medlem i Wayfinders Circle, en allians av 15 ursprungsbefolkningar från hela världen som står i frontlinjen för förmynderskap. De skyddar sina länder, vatten och territorier, styrda av förfäders kunskap som överförs från en generation till nästa.
Wayfinders Circle sammankallas av Nia Tero ( @NiaTero ), Pawanka Fund ( @PawankaFund ) och World Union of Indigenous Spiritual Practitioners (WUISP).